En engelsk rubrik på denna text tyckte jag skapade lite mer dramatik. Som taget ur Sagan om ringen. Och den stämmer ju in på alla åldrar egentligen men innebörden blir väl mer och mer tydlig ju äldre man blir.
Det slog mig häromdagen att jag fyller 40 i år. Det kom ju inte som en chock direkt men startade ändå någon slags reaktion i mig. Brukar aldrig ägna min ålder så mycket uppmärksamhet egentligen, men just när första siffran ändras brukar jag reagera. Tänka över livet, hur fort det går osv. Men ålderskrisen brukar bara te sig som små krusade vågor på livets stormande hav. Det blir aldrig någon riktigt stor och allvarlig kris av det. För att fortsätta fylla år är ju egentligen bara något positivt, motsatsen önskar jag inte. Och jag känner mig mer som 80 år på insidan och då är ju 40 år ingenting.
Så the age of no return, hit me!
