Mångfald - en utsträckt hand till ett vilset folk

Jag står och tittar in på ett av stadens apotek. Synen som först slår mig får mitt trötta och egentligen inte så glada ansikte, att spricka upp i ett leende. Jag går in för att göra mina ärenden. Det finns tre kassor för receptbelagda mediciner och jag tar en nummerlapp och ställer mig i kön. Synen fortsätter att sprida glädje i mig under tiden jag väntar. 

Tre kassor. I den ena sitter en mörkhyad tjej med långt svart hår i rastaflätor, i den andra en tjej med slöja och i den tredje en blond svensk tjej. Tre kassor, tre individer, tre olika härkomster, men utövandes samma profession och på ett alldeles utmärkt sätt. Jag älskar mångfalden och jag älskar olika. Det ger mig luft under vingarna, hopp om framtiden och en alldeles berusande känsla av gemenskap över alla gränser. I miljöer där människor på ett tydligt sätt markerar vilka de är, vågar sticka ut och verkligen är fria i att vara just dem de är, inspireras jag till detsamma. I just detta lilla rum av samhället känner jag att det är högt i tak, att samhället kommit en bit på väg, det går lätt att andas och känns helt ok att vara jag. Och är egentligen inte det allas vår högsta dröm, att bli älskade och accepterade precis som dom vi är.

Tror stenhårt på mångfalden. Den gör mig till en friare, gladare och mer unik individ. Den hjälper mig att blomma. 

OM jag vågar låta den drabba mig, OM jag vågar ta den i hand.