Hjälp mig tro på mänskligheten!

Med slutna ögon, omsluten av den trygghet jag ändå tillstår att jag lever i, försöker jag förstå. Anstränger mig till mitt yttersta för att fatta logiken bakom vissa beslut som jag antar tas av personer med makt. Jag läser om de kaotiska förhållandena vid gränsen 

mellan Makedonien och Grekland. Hur Makedonsk polis attackerar flyktingar som "sitter fast" i Grekland, de försöker hindra dem att ta sig över gränsen med gummikulor, tårgas och chockgranater. Just det försöker jag förstå, hur ett intellekt kan ta ett sådant beslut och tro att det löser ett problem? Jag säger inte att den humanitära krisen i Europa är lätt, men jag som medelintelligent lyckas inte bringa klarhet i mycket som sker just nu. Jag skräms inte bara av mänsklighetens svarta natur, den bristande respekten och skeva människosynen. Jag blir även brutalt varse om bristen på visdom, på viljan att åtminstone försöka komma fram till hållbara lösningar på problem som uppstår. Att de som sitter och beslutar inte kommer längre i tanken än de gör och därför väljer att skjuta på de som redan ligger. Lägger pengar och energi på att fälla de som redan ramlat. Som att de skulle kunna tvingas till att göra ett annat val, som att de har några val över huvudtaget. Hjälp mig någon, för jag förstår inte. 

Det behövs en skarpare hjärna än din, säger säkert många, och kanske är det så. Men i vissa dårars läger verkar avsaknaden av intelligens vara mer ett krav för att nå en maktposition än ett hinder.

Jag läser också om mycket gott som görs runt om i vår värld, men då gärningar av helt "vanliga" människor som drivs av en stark empati.

Men trots det är min tro på mänskligheten allvarligt skadad, jag haltar dagligen på det benet. 

Kan någon stödja mig? Hjälp min otro!