Helvetet en plats i mitt hjärta
20.08.2017 17:16
Han lärde mig mycket min bror, särskilt under tiden han var sjuk. En av många saker som fastnat är några ord han sa till mig en gång, "jag tänker aldrig skämmas över mina känslor". Idag ekar de orden i mitt huvud, för känslan säger mig att allt är åt helvete. Inget som vanligtvis brukar få mig att sluta känna på det sättet har lyckats. Inte chokladpralinerna till kaffet. Inte när min dotter berömde maten, när hon beskrev hur god osten smakade ihop med potatisen i gratängen. Inte kramarna från min man. Inte tillfredsställelsen över att ha röjt och städat i vissa vrån. Inget. Det är svart som natten i helvetet. Jag brukar inte sätta ord på de starka känslorna så ofta. Skäms över att jag känner så, är rädd att andra ska tycka att jag borde rycka upp mig, att de ska tänka, "men du som har det så bra", "det finns alltid dom som har det värre".. osv. Men nä, inte idag. Idag måste det ut. Vädras. Och jag tänker inte be om ursäkt.
Tårarna rinner i samma takt som svordomarna slår mot hjärnbalken. Kom inte för nära du som är mörkrädd. Läs inte du som är rädd för monster. Helvetet är just idag en plats i mitt hjärta. Skäms jag? Nä, inte ett dugg.