Att ta sig luft, det bör man inte enligt svensk oskriven lag. Gör dig inte märkvärdig, syns inte, hörs inte, tro inte att du är något om du VERKLIGEN inte är nåt. Jag gillar det inte, jag gillar inte tyngden den lagen har över mitt liv och samhället i stort. Det är ett land där vi bör smälta in i mängden annars kan vi riskera att bli utstötta på riktigt eller till och med hotade till livet. Sverige är en likriktningens motorväg. Alltså är det upp till mig att våga, ge mig luft och kväva det svenska urtidsmonstret inom mig. Jag vågar, ett steg i taget.
