En del av mig är hos dig

Dagen är grå. Vattnet är grått. Himlen är grå. Regnet vräker ner stundtals och ibland faller det bara som lätta små droppar. Vinden tar tag i träden utanför fönstret. Det är varmt men hösten är utan tvekan här. Tankarna vandrar. När telefonen inte ringer på jobbet, när jag sitter ensam i bilen, när barnen somnat om kvällarna och tystnaden lägger sig runt mig. När jag precis ska somna och när jag vaknar på morgonen då är mina tankar alltid hos dig. När jag äter min lunch, när människor runt mig verkar glada och pratar om livet som om inget mörker finns, när jag vänder blicken ut och fastnar på något i naturen, när jag går min promenad, när jag kramar om mina barn så slår alltid en del av mitt hjärta för dig. Ibland blir det till tårar, ibland till djupa ljudlösa suckar och ibland knyter det sig i magen. En del av mig haltar, sörjer och gör ont. Det går inte att ducka för eländet hos någon man älskar. Den brutala verkligheten skriker ut sin ologiska sanning, du kan aldrig springa ifrån ditt haltande jag. Den delen av mig gläds med dig när du är glad samtidigt som den går sönder och släpar när du är ledsen och inte mår bra.Du är en av de människor som äger en del av mig. Älskade bror.