Artikelarkiv
30.11.2015 21:17
Vad gör jag med klumpen i magen?Jag kan inte baka mig fri ifrån den, inte skriva av mig den och inte tvätta mig ren ifrån den. Inte springa ifrån den eller jobba bort den. Den sitter där den sitter. Känns som en stor sten eller en kramp som inte vill ge med sig. En klump av oro och rädsla. Jag kan...
27.11.2015 21:10
Hela min kropp och själ upptas av en enda person nu. Smärtan gör ont hos mig också, förtvivlan trycker ut tårar i mina ögon som landar på min hand som trots att jag lagt den mot mitt ben, skakar lite. Sorgen äter upp min livsglädje och energi, men jag försöker trots allt hålla hårt i det lilla och...
25.11.2015 21:18
Oro, rädsla och ovisshet kliar inombords, som ett eksem. Inget jag provat lindrar denna klåda på insidan. Paniken kryper genom hela min kropp. En dag känns som en evighet, tiden kryper fram och känslan av att inget händer, att ingen gör nåt för att bromsa eländet kväver många andra känslor just nu....
22.11.2015 05:11
Jag är rädd. Mörkret tätnar och odjuret stirrar mig rakt i ögonen. Gode Gud, låt ovädret passera, låt de mörka molnen stanna i horisonten. Hjälp mig, jag vill inte drunkna i flodvågen. Gode Gud. Vaknar mitt i natten, svettig som av en mardröm. Men minns ingen ond dröm utan väcks av en katt...
20.11.2015 07:45
Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är. Vart jag mig i världen vänder, står min lycka i Guds händer. Lyckan kommer, lyckan går. Gud förbliver fader vår.
Mörkret bäddar in oss. Min äldsta dotter är trött. Utanför fönstret är det som att snön viskar om sin ankomst. Kylan lyckas äta sig in...
17.11.2015 08:43
Staden sover. Jag är tidig en morgon när mörkret ligger som en tjock matta över himlen. Älskar att köra genom en stad som ännu ej vaknat, känner att jag andas lättare andetag då och hela jag får plats på nåt vis. Annars är jag ingen stadsmänniska, jag behöver rymd, ren luft och skogen nära...
15.11.2015 06:01
För ett halvår sedan bokade vi syskon biljetter till en föreställning i Göteborg. På vinst och förlust. Med ett hopp om att alla skulle kunna närvara. Men ärligt talat, minns att jag då inte trodde på det, att jag knappt förmådde inbilla mig ens, att det skulle bli en realitet. Jag hade så svårt...
10.11.2015 20:28
Bakom en annan dörr. I ett annat hus. Alldeles nära. Där är just nu tragedin omätbar. Så nära, så nära. Kan nästan ta på sorgen och mitt hjärta värker när jag tänker på den familjens nya brutala verklighet. En livskarta som i ett ögonblick slits i stycken. Hur kan elände slå så blint? Kunde likväl...
07.11.2015 21:15
Vissa saker tränger faktiskt bakom vuxenheten, bakom barriärer av sorg och mörker, förbi dimridåer och kyla och når in till något oförstörbart. Kärnan i mig. Det som är jag, bara jag. Det slår på strängar och bildar toner som gör mig lycklig. Den senaste tiden har de tillfällena kommit alldeles för...
03.11.2015 10:23
Hon sitter bredvid mig i framsätet på bilen. Vi far genom mörka skogar och småpratar, gillar att bara spendera tid med min äldsta dotter. Vi har lämnat staden bakom oss och är på väg hem. Efter att vi pratat om dagen och andra triviala men alldeles superviktiga saker, vill hon prata om döden. Det...
Objekt: 121 - 130 av 317